Historia

Skårekyrkan är en levande missionsförsamling med 300 församlingsmedlemmar och 200 medlemmar i SMU, vår barn- och ungdomsrörelse. Församlingen har en lång och spännande historia bakom sig. Redan i slutet av 1800-talet byggdes Skåre missionshus, för att senare byggas om, byggas ut, byta namn och så småningom bli Skårekyrkan, som vår kyrka heter idag.

För dig som vill fördjupa dig i Skårekyrkans bakgrund kommer här en lite längre text om vår historia. Trevlig läsning!
 
Bakgrund
Vid mitten av 1800-talet hade flera svåra hungersår drabbat Sverige. En ström av människor började söka sin tillflykt till Amerika. Den sociala situationen var mycket svår, främst till följd av det oerhört utbredda drickandet. Det finns kommuner i riket som beskriver att mer än 50 procent av befolkningen fick någon form av understöd till följd av alkoholism. De som drabbades hårdast av alkoholens konsekvenser var kvinnor och barn. I äldre skrifter talas det om att stort andligt mörker rådde i landet.
Sannolikt avses den stora misär som spriten gav upphov till. Detta mörker var en reell grogrund till den folkväckelse som började skönjas redan på 1850-talet.
De väcktes
I Grava socken talas det om att smedfolket Lindströms från Kvarntorp, strax norr om Forshaga, besökte sina släktingar i Kila socken. Där pågick en andlig rörelse och människor insåg sin misär och upplevde väckelse och upprättelse. Makarna Lindström kom till tro och förde med sig sin upplevelse till Grava. Många av smedfamiljens vänner "väcktes". 1856 bildades en vänkrets av dem som hade lyssnat till Guds kallelse. Samma år kom kolportören och predikanten C J Nyvall från Karlskoga till Kvarntorp och höll möten under en månads tid.

En förening bildas
Runt om i landet började olika missionsföreningar bildas. De "väckta" i Grava bar på samma tanke. Det första organiserade mötet med sikte på föreningsbildning hölls av fem personer 1859. De bad, diskuterade och samlade in de första missionsmedlen, 1.25 kronor, för den kommande verksamheten.

I 75-årsskriften om församlingen från 1935 berättas att det var under en vanlig andaktsstund på försommaren 1860 som det avgörande beslutet togs. Texten Jesaja 58:1 var den utlösande faktorn till samling. För första gången skriver man protokoll över fattade beslut. Föreningens namn blev det något långa "Grava och Nedre Ulleruds Missionsförening". Man tillsätter en styrelse, "tolv till antalet, allvarliga och redliga i sin tro och vandel, samt fasta i den Lutherska bekännelsen”. Enligt 125-årsjubileets minnesteckningar var det 9 styrelseledamöter som valdes.

Fyra teser sattes upp för styrelsen:
1. "Att i mindre distrikt ordna med bönestunder varje söndagsafton."
2. "Att av frivilliga hjärtan åtaga sig söndagsskola."
3. "Att hus- och sjukbesök icke må utebliva."
4. "Att man må betrakta varandra såsom bröder och därför i kärlek såväl taga som giva förmaningar. Detta må ske så, att då man ser något stötande fel hos en broder eller syster, detta må rättas till genom samtal och bön enligt Jesu regel i Mat. 18.15. Så är att hoppas välsignelse av denna bibliska kärlekstjänst."

Skola för barnen
En av den nya föreningens viktigaste uppgifter var omsorgen om barnen. Redan punkt två i de första direktiven till styrelsen var att starta söndagsskolor. Detta var inte nog för de nitiska missionsvännerna. Det riktades skarp kritik mot den sk vardagsskolan. Framför allt för att dess lärare rökte och drack under skoltid. "Karvade sin tobak och rökte sin pipa och tittade något för djupt i pluntan mitt under pågående lektion”. Missionsföreningen startade därför egna "missionsskolor" som finansierades genom kollekter och missionsauktioner.

Föreningen delas

1865 ansåg Ullerudsborna att det var tid för att bilda en egen förening. Skälen var rent praktiska. Avstånden var för stora och kommunikationerna outvecklade. Gravas missionsvänner gav sin förening namnet Grava Missionsförening.

Många namnbyten
Nu följer en tid av många förändringar, framför allt i namnfrågan. I början av 1870- talet fick föreningen det nya namnet Evangelisk Lutherska Missionsföreningen. Under denna period upprättades medlemsmatrikel och föreningsbok. Föreningen delades upp i fem kretsar: Forshaga, Ängebäck, Skåne, Skåre och Wennsberg. Kretsföreståndarna i de olika kretsarna skulle utgöra föreningens styrelse. 1879, året efter Missionsförbundets bildande, vågade föreningen för första gången göra anspråk på att vara en församling. Namnet ändrades till Kristi församling i Grava.
 
1889 bröt sig kretsarna Skåre och Wennsberg ur församlingen och bildade Grava södra missionsförening. De tre övriga kretsarna fortsatte sin verksamhet under namnet Grava norra Missionsförening. 1917 den 5 januari beslutar den norra förening sig för att återigen våga kalla sig församling. Det nya namnet blir Grava Friförsamling. Grava södra blir Grava Södra Friförsamling. Det berättas i 75-årsskriften att Grava Södra Friförsamling år 1917 kallar egen pastor - Johan Lindström. 1923 den 5/1 bildar Forshaga en helt fristående församling som 20 år senare får namnet Forshaga Missionsförsamling.

Årsmöten vid denna tid hölls alltid på trettondagsafton den 5 januari. Denna dag 1924 förenas återigen de södra kretsarna med de norra och Grava Södra Friförsamling och Grava Friförsamling blir nu ett med namnet Grava Friförsamling. Den nya församlingen hade nu 225 medlemmar. 1945 ändrades namnet till Grava Missionsförsamling. 2005 beslutade församlingen att helt enkelt kalla sig för Skårekyrkan precis som sin kyrka.

Lokaler 
Under föreningens första tid samlades man i hemmen och senare i skolorna. I samband med att PP Waldenström genomförde och talade för fria nattvardsfiranden utan vigd präst, år 1877, stängdes skolorna för missionsfolkets sammankomster. Samma år bröt en kraftig väckelse ut och lokalfrågan blev brännande.

Ängebäck
Det beslöts att bygga ett missionshus i Ängebäck. På Kristi himmelsfärdsdagen 1879 stod det klart. Det var mycket stort. Det som idag utgör längden på Missionshuset var då bredden. Det var 1923 som man delade byggnaden på mitten. Eftersom det tillkommit fler lokaler fanns inte behov av ett så stort missionshus längre. Ängebäcks missionshus såldes 2001 när söndagsskolan upphörde där. Huset är idag ombyggt till bostadshus.

Forshaga
I Forshaga byggdes 1882 missionshuset Salem.
 
Skåre
1883-84 byggdes Skåre missionshus. Då låg Missionshuset längs med dagens Ilandavägen för att 1927 byggas ut så att takryggen hamnar så som vi ser den idag. 1957 var det ytterligare en genomgripande renovering och utbyggnad. SMU-gården byggdes 1969 och klockstapeln restes 1973. 1994 byggdes den nuvarande kyrksalen till. Missionshuset bytte först namn till Missionskyrkan i Skåre, för att sedan bli kort och gott - Skårekyrkan.

Övriga
Vid Öjenäs - mellan södra och norra Hyn - byggdes ett missionshus gemensamt av baptister och missionsvänner. Det stod klart 1879. Missionshuset är numera rivet. De övriga missionshusen byggdes i Tolerud 1890, i Rud 1901 och i Hertzöga 1920. Hertzöga såldes 1973 och Tolerud 2000.

 
 


 


Skårekyrkan  |  Renvallsvägen 28, 653 50 Karlstad  |  Tel: 054-53 12 81